Gör pengar dig lyckligare? Vad forskningen säger – och vad den inte säger

Två sorters lycka

För att förstå forskningen behöver man skilja på två saker som båda kallas lycka. Den ena är hur nöjd du är med ditt liv när du tänker efter – livstillfredsställelse. Den andra är hur du mår från stund till stund under en vanlig dag: glädje, oro, stress, ledsamhet – känslomässigt välbefinnande.

De två följer inte alltid varandra. Man kan vara nöjd med livet i stort och ändå ha många tunga dagar, och tvärtom. Mycket av förvirringen kring pengar och lycka beror på att de har blandats ihop.

Gränsen vid 75 000 dollar

År 2010 publicerade psykologen Daniel Kahneman och ekonomen Angus Deaton, som båda har tilldelats ekonomipriset till Nobels minne, en studie i tidskriften PNAS. De använde mer än 450 000 svar från en daglig undersökning bland amerikaner 2008–2009.

Resultatet blev två olika kurvor. Livstillfredsställelsen fortsatte att öka med inkomsten genom hela skalan. Men det känslomässiga välbefinnandet – om man känt glädje, oro eller sorg dagen innan – slutade öka vid en årsinkomst runt 75 000 dollar. Rubriken på artikeln sammanfattade det: hög inkomst förbättrar hur man värderar sitt liv, men inte hur man mår.

Det var siffran 75 000 som spred sig. Den blev ett tal om att pengar gör oss lyckliga bara upp till en viss gräns.

Studien som inte hittade någon gräns

Elva år senare publicerade psykologen Matthew Killingsworth en studie i samma tidskrift med ett annat sätt att mäta. I stället för att fråga hur man mått dagen innan lät han deltagarna svara i en app, flera gånger om dagen, på hur de mådde just då. Han samlade in över 1,7 miljoner sådana svar från 33 391 förvärvsarbetande amerikaner.

Här fanns ingen utplaning. Måendet steg i samma takt med inkomstens logaritm även långt över 75 000 dollar. Titeln var en direkt replik: det upplevda välbefinnandet ökar med inkomsten, även över 75 000 dollar om året.

När forskarna gick samman

I stället för att fortsätta argumentera i var sin tidskrift gjorde Killingsworth och Kahneman något ovanligt. De gick in i ett så kallat adversarial collaboration – ett samarbete mellan forskare som är oense, med psykologen Barbara Mellers som medlare. De skulle tillsammans hitta en förklaring som stämde med båda studierna. Resultatet publicerades i PNAS 2023.

När de analyserade Killingsworths data igen visade det sig att båda hade haft rätt, om olika människor. Bland den minst lyckliga femtedelen steg måendet med inkomsten upp till ungefär 100 000 dollar och planade sedan ut. Bland övriga fortsatte det att öka, och bland de lyckligaste ökade det till och med snabbare vid högre inkomster.

En rimlig tolkning är att pengar kan lindra en del av det som gör livet tungt, men bara upp till en punkt. För den som är olycklig av andra skäl – sorg, sjukdom, ensamhet – tar pengarna inte bort det som återstår.

Två saker är värda att hålla fast vid. Sambandet följer inkomstens logaritm, vilket betyder att det är den procentuella ökningen som räknas: en löneökning på 5 000 kronor betyder mer för den som tjänar 20 000 än för den som tjänar 80 000. Och studierna visar samband i amerikanska data, inte att pengarna orsakar måendet.

Vad jag skrev i boken

I kapitlet Rikedom i min bok skriver jag att Kahneman och Deaton visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket pengar påverkar vårt dagliga välbefinnande, och att varje extra krona efter den ger allt mindre i form av lycka. Med det vi vet i dag behöver det nyanseras.

Gränsen gällde det känslomässiga måendet, inte hur nöjd man är med livet, och den har inte hållit för de flesta i senare data. Att varje krona ger mindre ju fler man har stämmer – men det beror på att sambandet är logaritmiskt, inte på att det tar slut. Och studien bygger på amerikanska inkomster, så det finns ingen siffra ur den som går att föra över till svenska månadslöner.

Det kapitlet vill säga står sig ändå. Det handlar om att rikedom är mer än pengar: relationer, tid, mening och att få bestämma över sitt eget liv. Ingenting i den nya forskningen säger att pengar kan ersätta det. Den säger bara att pengar inte är oviktiga.

Att spendera på andra

Samma kapitel tar upp att det kan göra oss gladare att hjälpa andra än att köpa något till oss själva. Det finns forskning som pekar åt det hållet. Psykologen Elizabeth Dunn och hennes kollegor visade 2008 i tidskriften Science att amerikaner som lade mer av sina pengar på andra – presenter, välgörenhet – var lyckligare, medan det de lade på sig själva inte hängde ihop med lyckan. I ett experiment fick deltagare en summa pengar att spendera samma dag, antingen på sig själva eller på någon annan. De som lottats att ge var lyckligare efteråt.

Ett försök med ett fåtal deltagare är dock ett svagt underlag. När samma forskargrupp 2020 gjorde en stor förregistrerad upprepning med tusentals deltagare fanns effekten där, men den var mindre än i originalet, och i ett av försöken uteblev den. Den rimliga slutsatsen är att det kan göra dig lite gladare att ge, inte att generositet är en genväg till lycka.

Vad det betyder för dig

Forskningen säger något om genomsnitt i stora grupper. Den säger mindre om dig. Men den ger några frågor som är värda att ställa:

• Vad skulle du göra annorlunda om du hade 20 procent mer i månaden? Är det trygghet, tid eller saker?
• Vad lägger du pengar på som du inte skulle sakna om det försvann?
• Vad skulle du kunna köpa som ger dig tid, eller som du kan göra tillsammans med någon?
• När spenderade du senast pengar på någon annan, och hur kändes det?

Pengar som köper trygghet – en buffert, en räkning som inte längre oroar – är svåra att överskatta för den som saknar dem. Pengar som köper status ger mer sällan något tillbaka, särskilt om du jämför dig med dem som har mer. Hur jämförelsen fungerar, och vad avundsjukan försöker säga, står i artikeln om jämförelse och avundsjuka.

När pengarna är en oro

För den som har för lite är frågan om pengar och lycka inte filosofisk. Ekonomisk stress kan ta sömnen, relationerna och orken. Då är det inte reflektion som behövs i första hand, utan hjälp med ekonomin och ibland med måendet.

I coachningen kan vi titta på vad du jagar, vad som skulle vara nog, och om det du arbetar för faktiskt är det du vill ha. Pengarna i sig är sällan hela frågan.

Vanliga frågor

Finns det en inkomst där lyckan slutar öka?

För de flesta tyder forskningen inte på det. Kahneman och Deaton fann 2010 att det känslomässiga välbefinnandet planade ut vid en årsinkomst runt 75 000 dollar i USA, men när Killingsworth, Kahneman och Mellers 2023 analyserade nya data tillsammans fanns utplaningen bara hos den minst lyckliga femtedelen. För övriga fortsatte lyckan att öka med inkomsten, och bland de lyckligaste ökade den snabbare.

Hur mycket gör pengar för lyckan?

Sambandet följer inkomstens logaritm. Det betyder att det är den procentuella ökningen som räknas: att gå från 20 000 till 40 000 kronor i månaden betyder ungefär lika mycket som att gå från 40 000 till 80 000. Varje extra krona ger alltså mindre ju mer man redan har, även om ökningen inte tar slut.

Blir man lyckligare av att ge bort pengar?

I en studie från 2008 rapporterade de som spenderade mer på andra högre lycka, och deltagare som lottades att spendera en summa på någon annan var lyckligare efteråt än de som spenderade den på sig själva. En stor förregistrerad upprepning 2020 fann en effekt i samma riktning, men effekten var mindre än 2008 och uteblev i ett av tre försök.

Stämmer det att pengar inte gör en lycklig?

Inte i den formen. Högre inkomst hänger ihop med både högre livstillfredsställelse och bättre känslomässigt mående, i genomsnitt. Men sambanden är genomsnitt, de bygger mest på amerikanska data, och de säger inget om vad som orsakar vad. Relationer, hälsa och mening betyder fortfarande mycket, och pengar ersätter dem inte.

Det viktigaste

Om du bara tar med dig en sak: pengar hänger ihop med lycka, men varje krona betyder mindre ju fler du har – och för den som är olycklig av andra skäl tar pengarna slut som lösning ganska snart.

Det gör frågan om vad som räcker viktigare, inte mindre viktig. Den frågan kan ingen studie besvara åt dig.

Källor

• Kahneman, D. & Deaton, A. (2010). High income improves evaluation of life but not emotional well-being. Proceedings of the National Academy of Sciences, 107(38), 16489–16493. https://doi.org/10.1073/pnas.1011492107
• Killingsworth, M. A. (2021). Experienced well-being rises with income, even above $75,000 per year. Proceedings of the National Academy of Sciences, 118(4), e2016976118. https://doi.org/10.1073/pnas.2016976118
• Killingsworth, M. A., Kahneman, D. & Mellers, B. (2023). Income and emotional well-being: A conflict resolved. Proceedings of the National Academy of Sciences, 120(10), e2208661120. https://doi.org/10.1073/pnas.2208661120
• Dunn, E. W., Aknin, L. B. & Norton, M. I. (2008). Spending money on others promotes happiness. Science, 319(5870), 1687–1688. https://doi.org/10.1126/science.1150952
• Aknin, L. B., Dunn, E. W., Proulx, J., Lok, I. & Norton, M. I. (2020). Does spending money on others promote happiness? A registered replication report. Journal of Personality and Social Psychology, 119(2), e15–e26. https://doi.org/10.1037/pspa0000191
• Glännström, M. Välmåendecoach — För en ljusare framtid, kapitel 15: Rikedom.

Mvh Mikael GlännströmVälmåendecoach, författare och pappa till två