Kort svar

Återhämtningen från utmattningssyndrom tar oftast månader och ibland år. Den akuta fasen, när allt är kaos och tröttheten total, brukar enligt Socialstyrelsen gå över på några veckor. Sedan kommer en återhämtningsfas som kan pågå länge, med kvarstående symtom och en stresskänslighet som för många finns kvar i flera år.

De flesta blir bra igen och får en fungerande vardag, skriver 1177 — men för vissa tar det lång tid, och hur lång tid går inte att säga i förväg. Min erfarenhet är att det sällan är viljestyrka som avgör, utan om återhämtningen får ske i rätt takt och om det som orsakade utmattningen ändras.

Akut fas och återhämtningsfas

Utmattningssyndrom är en diagnos som ställs av vården. Enligt 1177 krävs bland annat att symtomen har utlösts av stress som pågått i minst sex månader. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd beskriver sedan ett förlopp i tre delar.

Före insjuknandet finns ofta en lång period med symtom som kommer och går. Den kan enligt beslutsstödet pågå i flera år, och det är den som är lättast att avfärda som en tuff period. De tidiga tecknen har en egen text: tidiga tecken på utmattning på jobbet.

Den akuta fasen är när det säger stopp. Institutet för stressmedicin beskriver den som en period av total utmattning och kaos. Den brukar enligt beslutsstödet klinga av inom några veckor.

Återhämtningsfasen är den långa. Beslutsstödet skriver att den kan pågå i många år, med kvarstående symtom och en uttalad oförmåga att tåla stress. Det är i den här fasen frågan «hur lång tid tar det?» egentligen ställs, och det är därför svaret blir så olika för olika människor.

Hur länge man brukar vara sjukskriven

Socialstyrelsens beslutsstöd är det läkare och Försäkringskassan utgår från. För utmattningssyndrom anger det att sjukskrivning på heltid eller deltid kan bli aktuell i upp till sex månader i den akuta fasen. Finns det kvarstående kognitiva svårigheter — minnet och koncentrationen fungerar inte — kan heltidssjukskrivning bli aktuell i upp till ett år eller mer.

Två saker är värda att veta om de siffrorna. De är riktmärken och inte en prognos för just dig; det är läkaren som bedömer det enskilda fallet. Och den här delen av beslutsstödet uppdaterades senast 2017, så den som behöver aktuella regler för sin sjukskrivning ska fråga läkaren eller Försäkringskassan.

Institutet för stressmedicin lägger till något viktigt: man blir inte frisk av att bara vara sjukskriven. Sjukskrivningen ger utrymme, men det är vad som händer under den som avgör återhämtningen.

Vad uppföljningarna visar

Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen har följt 217 patienter som behandlats för utmattningssyndrom, med enkäter två, tre, fem och sju år efter att de sökte vård. Resultaten är tydliga på två sätt, och båda behöver sägas.

Det tar lång tid. Sju år efter att de först sökt vård var ungefär en tredjedel fortfarande kliniskt utmattade. Omkring sju av tio beskrev en ökad stresskänslighet, omkring fyra av tio kognitiva besvär, och nästan nio av tio hade kvar minst ett symtom. Bara 16 procent ansåg sig vara helt friska.

Prognosen är ändå god. Institutet bedömer att de flesta kan komma tillbaka till ett någorlunda normalt liv, och få av dem som fortfarande var utmattade var sjukskrivna. De flesta arbetade — många efter att ha ändrat något i sitt arbete, som arbetstiden eller arbetsuppgifterna.

Ett sätt att läsa siffrorna: målet för de flesta är inte att bli exakt som innan, utan att få ett liv och ett arbete som fungerar med en kropp som säger ifrån tidigare. 1177 skriver samma sak med andra ord — många märker att de tål mindre stress än förut.

Varför det går upp och ner

Det som brukar överraska mest är att återhämtningen inte är en rak linje. Institutet för stressmedicin beskriver den som långsam, med framsteg som går upp och ner under olika långa perioder.

Ett mönster som många känner igen ser ut ungefär så här. En bra vecka kommer, energin är tillbaka, och man passar på att göra allt som blivit liggande. Några dagar senare är tröttheten tillbaka, ibland värre än innan. Det är lätt att tolka det som att man inte blir bättre. Min erfarenhet är att det oftare betyder att belastningen ökade snabbare än kroppen hann med.

Därför är det jämna tempot viktigare än de bra dagarna. Hellre lite varje dag än mycket på de dagar det går, och mycket lite på de dagar det inte går.

Vad som hjälper återhämtningen

Vilken behandling som passar avgör vården. Enligt 1177 kan den bestå av kunskap om stress, råd om levnadsvanor, KBT, samtal med kurator, psykolog eller arbetsterapeut, fysioterapi och läkemedel mot sömnproblem eller depression, och sjukskrivning när det behövs.

Institutet för stressmedicin ger några råd som återkommer:

Regelbundna tider först. Måltider och sömn på fasta tider, och ett lugnt tempo. Det låter för enkelt för att spela roll, men det är grunden som allt annat bygger på.

Sömn och rörelse före allt annat. Fysisk aktivitet ska vara måttlig och regelbunden och börja försiktigt. Sedan läggs aktiviteter som ger energi och glädje till, lite i taget.

Lär dig dina varningssignaler. 1177 skriver att den som lär sig känna igen sina egna tecken tidigt, och planerar in återhämtning, kan förebygga att bli sjuk igen. Vad återhämtning faktiskt är — och varför vila inte alltid räcker — står i stress och återhämtning.

Om du mår sämre nu

Utmattningssyndrom ska bedömas och följas av vården. Börja på vårdcentralen eller företagshälsovården, eller ring 1177 för rådgivning dygnet runt. Vid akut fara, ring 112.

Utmattning och depression går ofta hand i hand. Har du tankar på att inte vilja leva: ring Självmordslinjen 90101, öppen dygnet runt, eller chatta via mind.se.

Jag är välmåendecoach med magisterexamen i psykologi, inte legitimerad psykolog eller läkare. Den här texten sammanfattar vad 1177, Socialstyrelsen och Institutet för stressmedicin skriver — den är ingen bedömning av dig och ersätter inte vård.

Tillbaka till jobbet

Socialstyrelsens beslutsstöd är tydligt: återgången till arbete behöver vara gradvis, och att gå direkt tillbaka till fullt arbete är oftast kontraproduktivt. Deltidssjukskrivning är vanligt i början av återgången.

Institutet för stressmedicin pekar på att det inte är ovanligt att minnet och koncentrationen fortfarande är nedsatta när man börjar arbeta deltid igen. Därför spelar arbetsmiljön stor roll i början: en lugn miljö, tydligt avgränsade uppgifter, pauser och att gå hem i tid. Att arbetsgivaren är med tidigt är viktigt, och företagshälsovården eller en rehabkoordinator kan hjälpa till.

Hur återgången kan läggas upp i praktiken, för både den som kommer tillbaka och för chefen, står i återgång efter sjukskrivning.

Coachning är inte behandling och ersätter inte vården. Men när vården har gjort sitt kan coachning vara ett stöd i det som avgör om det håller på sikt: gränser, prioriteringar och vad som ska vara annorlunda den här gången.

Det viktigaste

Om du bara tar med dig en sak: räkna med månader, inte veckor, och räkna med att det går upp och ner. Det är inte ett tecken på att du gör fel. Det är så återhämtningen från utmattningssyndrom ser ut för de flesta.

Och den andra halvan av samma sak: de flesta kommer tillbaka till ett liv och ett arbete som fungerar. Ofta inte exakt som förut — men ett liv där man märker tidigare när det börjar bli för mycket.

Källor

Mvh Mikael GlännströmVälmåendecoach, författare och pappa till två