Kort svar

Självförtroende handlar om vad du kan: att lita på att du klarar en uppgift. Det är områdesvis — man kan ha stort självförtroende i köket och inget alls på ett möte.

Självkänsla handlar om vad du är värd, oberoende av prestation. Den är inte områdesvis, och den går inte att träna upp genom att bli bättre på saker.

Därför kan någon vara högpresterande, uppskattad och skicklig — och ändå tycka att hen inte duger. Det är inte en motsägelse. Det är två olika system.

1177 Vårdguiden beskriver det på samma sätt: självkänsla är vilket värde du tycker att du har, och självförtroendet kan vara starkt medan självkänslan är svag.

Varför skillnaden spelar roll

Råd om «att stärka självkänslan» handlar ofta i själva verket om självförtroende: sätt upp mål, klara dem, samla bevis på att du kan. Det fungerar utmärkt — på självförtroendet.

På självkänslan gör det ofta ingenting alls, och ibland tvärtom. Den som bygger sitt värde på bevis behöver nya bevis hela tiden, och ett enda misslyckande river hela bygget. Det är samma mekanism som i perfektionism.

Ett enkelt test på vilket av de två som skaver: hur känns det när du gör något dåligt? «Det där gick illa, jag får öva mer» är självförtroende. «Jag visste väl att jag inte dugde» är självkänsla.

Vill du gå lite längre än en fråga finns ett självskattningstest om självkänsla och självförtroende med tolv påståenden. Det är en reflektionsövning, inte en diagnos.

Så stärker du självförtroende och självkänsla var för sig

Självförtroende. Självförtroende växer av övning på det specifika. 1177 råder dig att välja en lagom stor uppgift som känns utmanande men som du vet att du kan klara av. Själv föreslår jag att du delar upp den i små steg, gör den tillräckligt många gånger för att den ska kännas vanlig, och skriver ner vad som faktiskt gick bra. Så blir förbättrat självförtroende något du kan visa för dig själv, område för område.

Självkänsla. Självkänsla stärks inte av fler bevis. 1177 föreslår att du frågar dig vad du skulle ha sagt till en vän i din situation, och säger det till dig själv när du upptäcker att du dömer dig själv. Det hjälper också att ta dina egna behov på allvar: äta ordentligt, sova tillräckligt, röra på dig och planera in saker du mår bra av. Resten av vägen, värderingar, relationer där du inte behöver prestera och den inre rösten, beskrivs i nästa avsnitt. Källa för råden i det här avsnittet: 1177 Vårdguiden om självkänsla.

Vill du veta vilken av de två som skaver mest, finns självskattningstestet. Och vill du ha ämnet som föreläsning för en arbetsplats, skola eller förening finns föreläsningen om självkänsla och självförtroende.

Vad självkänsla faktiskt byggs av

Inte av beröm. Beröm är trevligt och rinner av den som inte redan tror på det — det avfärdas som artighet eller otur att de inte sett igenom en.

Varför andras gillande så sällan räcker, och vad som händer när det blir måttet på ens värde, står i artikeln om bekräftelsebehov.

Tre saker gör mer:

1. Att göra saker som stämmer med det du tycker är viktigt. Självkänsla växer av att handla enligt sina värderingar, särskilt när ingen ser det. Den som ställer upp för någon utan att någon vet om det får något som ingen prestation ger. Det här är kärnan i ACT.

2. Att bli sedd i något annat än sin prestation. En relation där du inte är den som levererar, presterar eller fixar. Den är svår att ordna på egen hand.

3. Att sluta ta ordet i din egen hjärna på allvar. Den inre rösten är inte en domare med tillgång till sanningen. Den är en vana som formats av vad du hört och upplevt tidigare. Skillnaden mellan «jag duger inte» och «jag har tanken att jag inte duger» är hela skillnaden.

Tre missuppfattningar

«Man ska älska sig själv.» För den som inte gör det låter det som ännu ett krav att misslyckas med. Ett rimligare mål: sluta vara din egen värsta fiende. Neutral är gott nog, och betydligt mer realistiskt än förälskad.

«Självkänsla kommer av framgång.» Det finns gott om framgångsrika människor med usel självkänsla. Om framgång byggde självkänsla skulle det inte finnas.

«Man måste först fixa självkänslan, sedan kan man leva.» Tvärtom. Den byggs av vad du gör, inte av vad du kommit fram till om dig själv. Väntar du på att känna dig värd innan du gör något du vill, väntar du för alltid.

Vad du kan göra i veckan

Gör en sak per dag som stämmer med dina värderingar. Liten. Ringa en vän som haft det tungt. Säga ifrån när någon blir orättvist behandlad. Det behöver inte synas.

Notera hur du talar till dig själv, i tre dagar. Bara notera. Det kan bli obehaglig läsning — man skulle aldrig prata så till någon annan.

Testa den obekväma frågan. Om en vän beskrev exakt din situation och sa exakt det du säger om dig själv — vad skulle du svara? Och varför gäller inte det svaret dig?

Låt bli att jämföra insida med utsida. Du känner till alla dina tvivel och ingen annans. Det är inte en rättvis mätning, och det är den mätning som sociala medier bygger på.

När det är mer än låg självkänsla

Om du tycker att du är värdelös större delen av tiden, inte känner glädje, eller tänker att andra skulle klara sig bättre utan dig — då är det inte självkänsla utan möjligen depression, och den behandlas. Vårdcentralen eller 1177, och 112 om det är akut. Tänker du så: ring Självmordslinjen 90101, öppen dygnet runt, eller chatta via mind.se.

Hur jag arbetar med det

I personlig coachning arbetar vi inte med att övertyga dig om att du duger — det går inte att argumentera fram. Vi arbetar med två saker: att handla enligt det du tycker är viktigt, och att göra den inre rösten till något du hör i stället för något du är.

Kapitlet Våga vara dig själv i boken tar samma tema, och handlar det mest om prestation finns artikeln om perfektionism.

Det viktigaste

Om du bara tar med dig en sak: du kan inte prestera dig till självkänsla. Det är det enda område i livet där mer ansträngning inte hjälper.

Det som hjälper är tråkigare och långsammare: att göra det du tycker är rätt, tillräckligt många gånger, tills det blir svårare att hävda att du inte är värd något.

Mvh Mikael GlännströmVälmåendecoach, författare och pappa till två